Vilket jobb jag har???!!!

Idag tror jag att jag sammantaget har ägnat 50 minuter åt att banna mina juveler. Till mitt försvar vill jag bara tillägga att det INTE var i ett sträck. Det började med att en kille ritade en annan kille i nacken med en nyvässad penna...inte så poppis...sedan fortsatte en annan med att spela pajas eftersom det vi arbetade med stod "way over his head"...samma kille får med sig nästan hela killgänget som nu inte längre orkar stå emot...fyra elever ligger på golvet och ålar...det går i femman ??? Tjejerna stönar och suckar och jag lider...

När vi så närmar oss lunch brister en av tjejerna ut i tårar. Jag är SÅ elak eftersom hon inte får sitta med sina kompisar i matsalen...Men hallå det handlar om 15-20 minuter per dag! Jag kanske kan tyckas som en auktoritär stofil, men jag har svårt för just det resonemanget. Dessutom sitter hon ju inte ensam bland främligar utan sina klasskamrater. "Men vi har ju inget att prata om" säger hon medan tårarna sakta rinner ner för hennes kinder. Jag sitter under tiden och funderar på hur jag skulle vilja att de egna tjejernas skolpersonal tacklade detta problem. Och kommer fram till att jag tycker att jag handlar rätt, tjejen inte får byta plats...

Efter lunch hinner vi faktiskt arbeta i nästa 60 minuter med Människans ursprung. Självaste rektorn dyker upp och eleverna visar sig från sin bättre sida. Innan vi kom till vår utveckling tipsade jag eleverna om sidor med vår fortplantning i samma bok. De hittade dessa bilder ganska så fort och utan min hjälp så visst kan de om intresset finns!

Ju längre eftermiddagen led desto mer förmaningar fick jag komma med och när dagen var till ända hade 9 av 18 kvarsittning. Fast vi klarade dagen utan knytnävar även om de hängde i luften och det är inte så illa!