På utflykt till STORA staden

Vi tog oss med pendeltåg in till stan för att titta på, vad jag trodde, beridna högvakten. E fick som enda liten tjej följa med och gissa om hon var laddad. Med oss var grannen Maria med dotter Ida. E tyckte att väntan blev lång, på soldaterna... Men tillslut kom de, utan hästar!!! Vi stod en stund och tittade.

Sedan gick vi tillbaka in mot Hötorget för att göra ett besök i saluhallen. Där åt vi Kebab och handlade andra förnödenheter, så som Appenzeller, Manchego, rostade solroskärnor, majschips, oliver och te. Grannen försökte få mig att köpa in mig på en halva av, i mina ögon väldigt oätbart, halwa. Vet att jag ätit detta tidigare och inte gillat det, liknar nougat fast så SÖT. Jag avstod

Ute vid hötorget köpte grannen biggaråer, så stora, fina och goda. "Halva priset...extra, extra femtio..." ropade försäljaren. Efter närmare förfrågan visade det sig att det var biggaråerna som nu kostade 50kr/kg istället för 98kr/kg, hm inte lätt att förstå. Men man faller ju dessutom för smicker när de ropar "vackra dam, stanna prova..." Så det blev kort och gott ett kilo!

I väntan på p-tåget hem, plockades våra inköpta förnödenheter fram. Vi åt biggaråer så det stod härliga till. Jag dryftade mig till att smaka på halwan...den var så god. Inte alls det jag trodde, ångrade mig bittert...så kan det gå...Men det ska visst vara ganska så enkelt att få tag i även i vår förort...

Tack för sällskapet, Ida och Maria!

Till middag blev det sushi. E och F delade på ett 15 pack...och hade kunnat äta mer!

Varning!!!

Jag hade hört ryktesvägen att man skulle akta sig för shotsen i 55:ans bar... Nu vet jag att det stämmer!!



Hamnade hos 55:an på After Work. Antar att anledningen till att jag inte fick någon inbjudan berodde på att jag inte jobbar och sådeles inte borde ha tillträde. Men jag slank i som sällskap...smart va?

Hit kom för kvällen även familjen från Djupdalen fast med häst och vagn. Frågan om vad lagöverträdelsen kallas, kuskfylla eller??

Värdens jobbarkompis som gjorde sitt första besök i vår avkrok trodde inte sina ögon. Först färden genom industriområdet (alla har vi ju förfärats över detta, vid våra första besök hit...) sedan kommer de fram för att finna en häst utanför baren och dessutom andra människor som faktiskt bodde här..."-Byn??? jaha det finns fler hus...???"

Tack Anna och Håkan för en trevlig afton, synd att baren stänger över sommaren...till hösten kommer vi åter!!

En rundvandring i trädgården

Piprankan som "äter upp" altanen

Mumierosen, som är så vacker när den blommar

Polkagrisrosen, min rosfavorit

Trädgårdens och min, stolthet, pionen som äntligen blommar

Jag har aldrig varit så rädd...

i hela mitt liv. Barnen skulle precis sätta sig till bord för att äta middag, när jag får syn på en geting. Inte hela världen tänker jag och hämtar flugsmällan. Men så lättade jag på gardinen för att lättare träffa den lille rackaren. Då upptäcker jag att den inte är så liten utan jätteSTOR. Jag ljuger inte om jag påstår att den var lika stor som min tumme. Först tänkte jag hämta kameran eftersom jag aldrig sett något liknande, men kommer då på att batteriet ligger på laddning och kameran därmed är obrukbar. Den klena flugsmällan gör skäl för sitt namn, den kommer inte mer än reta getingen. Här behövs ett vedträ, typ. Vill säga att bilden här ovanför inte gör geting någon rättvisa, den var STÖRRE

Skickar upp barnen på övervåningen med den pedagogiska uppmaningen att hålla sig där eftersom getingen är jätte FARLIG...Plockar undan alla blommorna, viker bort gardinerna och gör mig beredd, men paniken är väldigt nära...jag vet faktiskt inte hur jag ska tackla den. Skulle kanske ha ringt efter Håkan, han som är alla spindlar och andra kryps vän. Sent om sider flyger den troligen ut genom ytterdörren. Jag hinner inte se annat än dess gigantiska skugga, så jag hoppas att det är ute den är. Mamma häcklar mig och min rädsla -det är ju bara en bålgeting!

Spelar ingen roll STOR och äcklig var den!

Innan idag har jag och två av tjejerna till Hågelby. Där hade vi turen att få beskåda Filiokus Fredrik hans kompisar hajen Håkan och älgen Erik. Lagom kul tyckte mamman medan E och F tjöt av skratt (dock av olika anledningar).

För er som undrar

så vet han om det mitt "skitgöra". Jag skickade honom mot bloggen under förevändning att han inte läst där på ett tag..."hm, jo jag visste att du gjort där, men jag glömde säga det..." Ska vi tro på det, eller??

Här hemma har vi bara två barn ett par dagar. M är hos mormor och morfar, (eller morfis som E säger). Det är kul och se E växa som storasyster nu när hon inte kan gömma sig bakom M. Samspelet mellan E och F är fantastiskt. Lite trist blir det till hösten när det verkar som om de inte kommer att få gå på samma avdelning på dagis. E har så sett fram emot den dagen när F ska börja hos henne. Just nu har det fikastund i lekstugan. E är lite sur på mig att det bara blev vatten och inte kex och saft, men herregud det åt ju nyss frukost.

Tyvärr blir det bildlöst ett tag här på bloggen, jag hade glömt kameran och nu är batteriet tomt. Så för att kunna tanka ur minneskortet, så måste jag först ladda batteriet...Men den som väntar på något gott!

Kvällen när himlen brann

såg ut såhär. Som vanligt är det svårt att få det att bli lika häftigt som i verkligheten.

Promenad med burberryparaply

Jag undrar om Grete Philipson över huvudtaget gått en hundpromenad. Men om hon har det så gissar jag att det inte var i regn, i skogen med bara ett paraply. Skulle bara gå en kortis med hundarna innan maten, så jag tog bara paraflaxet för att slippa bli blöt. Tyckte dock synd om hundarna och bestämde mig för att gå lite längre, genom skogen.

Att gå med ett burberry (mönstrat) paraply hade sina fördelar. Man blev inte blöt i håret. Och den nylagda frisyren hos kändis frisören klarade sig utan skråma. (Ja, nu darar jag parallellen till Grete Philipson, någon nylagd frisyr gjord hos Johan Pråmell har jag inte gjort). Tror även att jag lyckades skräma iväg allt annat vilt i skogen. Dock krävdes det att hundarna sprang lösa för att hantera ett paraply i skogen med kopplade hundar visade sig vara näst intill omöjligt...

Byxorna ändrade färg efter bara ett hundratal meter i havet av ormbunkar...skorna kippade...Men håret var torrt!!! Saknade där i skogen mina regnkläder och gummistövlar. Visserligen hade håret inte klarat sig då, men övriga delar av kroppen hade varit torra. Fast att jag var blöt kan ju bero på att jag självklart inte hade ett äkta burberry paraply utan en kopia från OKQ8 för 39.90 sek...

Bilder från midsommar

blev inte så många tyvärr. Kan inte stoltsera, som hallkvist.org, med 79 väldigt fina bilder från dans runt stången, lunch på altanen och lekarna. Men några fina i vimlet på Tyresö blev det.

Alla samlade för lunch i gröngräset. S njuter lika mycket varje gång, han ÄLSKAR att sitta på marken (not)

Bulltjejerna E med kompisen Linn




M i dansens vrivlar, med en av singelkillarna

I ringdansens kaos. Jag tror vi hade fyra ringar

Familjen myser i gräset

Midsommar-förväntningarnas afton

Här hemma vaknades det tidigt och frågan "hur långt är det tills vi ska åka?" uppkom genast. Svaret löd om 4 timmar. Mamman fixade och donade med picknicken, som denna dag bestod av sill, nubbesallad, kokt potatis, bullar, kakor och dricka plus kaffe...javisst ja även biggaråer. Pappan tog med sig hundarna för att inspektera brandhärdarna i skogen. Inte är det självantänt inte, det ser ju även en lekman...

Vid halv elva begav sig familjen iväg mot Tyresö slott. Denna gång åkte vi ganska så tidigt för att slippa sitta i de snigelköer som bildas genom Tyresö på väg till ovannämnda plats. Vädret lockade uppenbarligen inte rikigt lika många som vanligt så vi kom dit mkt tidigt och hann tom springa en extra gång till bilen för att inhämta regnkläderna=värme, innan kompisfamiljen dök upp.

Vi åt vår medhavda matsäck på filtar och njöt. Lagom till ringdansen visade det sig att kompisfamiljens morbror med två singelkompisar insåg vinsten av att dansa runt med barnen för att på så sätt göra en egen variant av "hundtricket". Deras förhoppningar om att fånga någon snygg tjej genom detta sätt gjorde det både bekvämt och obeskrivbart roligt att dansa ringdans. Att se dessa tre män i trettioårsåldern ge sig så hän åt detta evenemang tillsammans med barnen var kul...Efter ett par varv med små grodorna åkte så kavajen av för den ene, så att den kunde användas för att på tisdagen hängas som tvätt...UNDERBART var ordet!!! Vi klarade oss bra undan regnet, även om det hängde tungt i skyn. Efter en stunds fikande gav vi upp och åkte hem mot Dåntorp för att utan singelkillarna fortsätta firandet. Vad de gjorde under kvällen/natten förtäller inte historien.

Kompisfamiljen kom cyklande till oss, duktiga Vanna som cyklade hela vägen! Hemma serverades det först nubbesallad på kavringsrundlar med tillhörande nubbe, grillspett med kokt färsk potatis och till efterrätt marängtårta...Mätta och belåtna la vi alla fem tjejerna så att vi vuxna kunde fortsätta umgås...killarna spelade PS2 medan vi damer satt och snackade skit ute på altanen...

Lagom inför deras hemfärd på cykel i natten, kom så regnet...

Dag 3

och fortfarande inte märkt. Hur länge ska jag låta det fortgå?? Nu känner jag att känslan har ändrats från att först tycka det var en kul grej och se hur lång tid det tog till att jag numer är lite putt!! Jag får väl hänvisa honom till bloggen, så kanske ha upptäcker mitt "skitgöra"...För han upptäcker det uppenbarligen inte genom att duscha!

Har varit och stångats med övriga i midsommarhandeln...hur kan man slåss om potatis...min övertygelse är att det kommer att räcka till alla. När jag väl kom fram till potatislåren upptäcker jag att jag är ca 10 cm för kort...jag når inte potatisen som ligger och skräpar på botten...så här blir det makaroner till midsommar! (skojar bara, har någon gammal plugg i kylen...)

På väg hem från Södertälje mötte jag idag alla som ska söder ut...jisses vilka köer och sakta gick det. Ringde kusinfamiljen som var på väg ned till Östantorp för att förvarna. Men de hade hunnit betydligt längre ner och var nästan framme så min information föll platt...

Till er alla: Ha en trevlig midommar!

Ännu inte märkt något

har S gjort. Otroligt i mina ögon eftersom han duschade imorse. Borde ju ha upptäckt att han inte längre hade vatten upp till fotknölarna...

Jag var på ett besök på mitt jobb idag. Spännande upplevelse! Jag hade överlämnande samtal gällande min blivande klass. Jag får nöjet att undervisa i en åk 5, 21 elever. Låter inte så många, rena drömstarten kan tyckas. MEN två har asbergers, en har diabetes, sedan har vi alla de andra med "vanliga problem". Just det glömde bort killen som nyss kommit från Kongo och bara pratar franska...inte mitt språk direkt...Så det kan ju bli en intressant höst!

Dessutom är inte mitt schema klart, så jag vet ännu inte hur mycket jag ska jobba. Fast trots att jag låter en aningens negativ så är det faktiskt inte min avsikt. För det kan precis som jag skrev ovan bli en intressant höst. På tjejernas dagis ska det ju byggas om, så de får också en intressant höst. I flyttbara moduler, eller baracker...

En bra kvinna reder sig själv...

Så fick man då sitt livs chock när planet landade på Arlanda klockan 22.40. Jag hade glömt en varm tröja och det var 11 grader...Ja, det var klantigt men det var faktiskt 30 grader när vi åkte och till mitt försvar ska sägas att både S och tjejerna hade fått tröjor nedpackade. Resan hem gick bra. Det var inte fullt så stimmigt och mycket folk på planet hem utan hemresan förflöt lugnt. Visserligen grusades hemkomsten av att inga barnvagnar kommit med hem från Thessaloniki. Oss gjorde det ju inte så mkt förutom stöket med att felanmäla den. Men en annan familj hade ingen annan vagn som väntade hemma och fick därmed större problem.

S drog iväg till Grinda direkt för övernattning med jobbet. Själv hade jag besök av mina föräldrar som kom över med ett gäng tagetes som mor min dragit upp själv...(från frö alltså). Tjejerna hade svårt att somna eftersom det imorgon är midsommarkalas på dagis. Så under tiden tog jag min an avloppet till duschen. Senaste veckan har man stått med vatten upp till anklarna när man duschat. Jag har hintat till S om detta, men han har låtit bli att förstå vad jag menar...Kan avslöja att det låh en hel peruk i avloppet. Det kommer bli stopp ofta när vi i framtiden ska husera tre (fyra) håriga damer. Tur S avstår från att medverka till detta.

När så tjejerna somnat och hundarna rastats så sjönk jag förnöjt ned i soffa och glanade på Glimore Girls. Hann tänka tanken att "en bra kvinna reder sig själv" undrar om S kommer märka skillanden när han duschar nästa gång.

Utslagen hjälte

Det märks att värmen börjar ta ut sin rätt. F är ständigt svettig, solkrämen gör ju att hon dessutom blir hal som en ål. Så inte nog med att hon springer HELA tiden (undrar just om den människan överhuvudtaget kan gå) hon är svår att få fatt i också.

Det första F säger på morgonen är "mimma dag?" Hon somnar ovaggad vid 22 och sover gott till klockan 8. Hennes ljusa lockar får de flesta att dra på smilbanden och ge henne en vänskaplig klapp. Inte blir det bättre av att hon fått ett par egna "Foppa-kopior" att stolpa omkring med. Dem är hon så stolt över, behöver jag säga att hon sover med dem också!!!

Vi har så fantastiska tjejer, de är underbara!!! Inte ett enda gruff under hela resan, (Mot oss vuxna så klart, men det hör ju till) utan de leker tillsammans och lånar grejer av varandra. Som en dansk tantalora sa "de er dejlige dine piger"

Årets bild

Äntligen en bra bild på S, vore roligare om han såg lite gladare ut. Men man kan inte få allt...

Idag hände något väldigt märkligt. När vi kom ned till stranden, var alla solstolar längs vattnet paxade. I sann charter anda hade några personer lagt ut sina handdukar, innan de åt frukost...Vi blev paffa. Vill bara tydliggöra att dessa personer med ett sådant beteende inte var av svensk härkomst utan rysk. Det hade tydligen kommit ett gäng charterturister under gårdagen. Nu blev det helt plötsligt liv och rörelse överallt. Från att ha haft det lungt och tämligen vilsamt intog dessa nu hela hotellet med omnejd. De hördes och syntes lång väg. De drack faktiskt vitt mousserande vin (??) till frukost. Helt plötsligt bredvid juicen stod nu en behållare med ovannämnda dryck, märkligt...

Imorgon ska vi göra likadant, paxa solstolar innan vi äter frukost!

Bad, bad och åter bad

Strandlek

Korsordslösning i skuggan, undrar vem som hjälper vem

Moa snorklar, det hade jag aldrig trott

Måste bara visa denna bild

solnedgången i Pefkchori...

Vi har det bra vi här bak i bilen...

Hyrde bil och tog oss runt halvön. Som vanligt var det svårt att få uthyraren att förstå vikten av bilbarnstolar, men tillslut kom alla tre på plats. Eller plats och plats, vi fick sätta dit dem själva och det var inte alldeles enkelt. Vi trotsade våra deviser och fick sätta F framåt. Stolen fick inte sitta bakåt för barn över 9kg. M och E fick varsin bilkudde. Det blev trångt! Uthyraren måste ha skrattat gott åt oss i fikarummet med sina kollegor...

Vacker natur, fast efter alla våra vändor till just Grekland så kändes det som om allt var sig likt. Fyrkantiga stenhus, som inte är färdigbyggda, med armeringsjärnen stickandes upp, tvätten på sträck, pinjeskog, röd jord och turkost oändligt vatten. EN sak som dock skilldes sig markant var frånvaron av sopor. Överallt var det snyggt och prydligt. Flera hus hade vackra prunkande trädgårdar.

Lunchen intogs i en liten by, Skala Fourka. Vi satt tre meter från havet och njöt! E prövade på friterad bläckfisk. Men hon gillade det sådär. Däremot var toabesöket extra kul. Det var bara ett hål i golvet...dessa greker...

Dagens happening

-Mamma kolla en sköldpadda, skrek E. Och visst där mitt på gräsmattan gick den. E som älskar just denna djurart och helst av allt vill ha en, gick igång ordentligt. Uppståndelsen blev total, när dessutom våra tre tjejers förtjusta rop lockade till sig ytterligare ungar av andra nationaliteter...då pep vi iväg. Stackars sköldpadda som förmodligen bara letade efter sötvatten att dricka, fick väl sitt livs chock -alla dessa barn...

Vi har det bra, vad vi gör hela dagarna??? BADAR såklart. Luften håller dryga 30 grader och vattnet någonstans mellan 25-27 grader. Det märks att inte turistsäsongen kommit igång än, då det är ganska lite folk både i poolen och på stranden.

Vi införskaffade ju en dyr "soldräkt" till F för att skydda hennes arm, men den har inte riktigt varit till belåtenhet. Den tar lite för lång tid att torka och vårt lilla yrväder gör inget annat än blöter ner sig. Hon badar, simmar och badar återigen hela tiden. Gräva i sanden, i skuggan är bara till för fegisar verkar vara hennes devis...

Kan man ha det bättre???

Nu har vi kommit fram till årets resa. Denna gång bar det av till Halkidiki i norra Grekland. S och jag var där -98 fast på en annan halvö, Sithonia. Till denna resa hade vi valt den mer turistiska Kassandra halvön.

Resan ner gick förvånansvärt smärtfritt. F somnade i kön in på planet och sov 1,5 tim...M och E satt och ritade, pillade med flygplansmaten (om man nu kan kalla det mat) och sprang på toa, så tre timmar gick fort. Transfern tog ca 1 timme och många barn var trötta och det var stimmigt på bussen. Men inte våra små, de satt och tittade ut...

Hotellet var stort (?) och vi hade turen att få fel rum. Vilket resulterade i ett, i alla avseenden, bättre rum. Trädgården utanför påminde om en botanisk trädgård. Värmen var behaglig, ungefär som hemma.

Kvällens middag intogs vid hotellets traverna. Dock är det inte lätt att få i tre barn spagetti och köttfärssås klockan 12 på natten!!

Sjung om studentens...

Vilken dag det har varit idag! (igen)

Tjejerna och jag tog oss bort till Schweizerbadet och vi var, sånär som på ett gäng ungar från fritids, ensamma. Vattnet var kallt men det hindrade inte tjejerna från att plaska...Vi hade, när vi kom till bilen, haft 25 grader varmt. Som avslutning åkte vi in till Dalarö för att fika på kondiset...Vilka kanelbullar!!! Eftersom vi bröt upp ganska tidigt, och temperaturen inte visade på så hiskeligt varmt, så såg det ut som om vi skulle komma iväg till Fredrika Bremer för att kika på grannens utspring.

Tyvärr grusades mina planer av att det var 31 (!) grader hemmavid och luften stod stilla. Så eftermiddagen ägnades åt avsvalkande duschning istället. Av väl initierad källa så var det nog klokt!

Stod sedan och pratade med grannen om den försenade leveransen av hundmat, då jag till min förskräckelse får se studentekipaget komma åkande. Shit, vad är klockan??!! Men riktigt så bråttom hade jag inte fått...De kom hem före själva studentskan!

Väl på mottagningen fick vi äta ljuvligt gott! (Jag tar åt mig av äran, eftersom det var ur mina "Allt om Mat"-tidningarn) Hela Dåntorps småbarnsgäng var inbjudna, som Idas arbetsgivare. Frågan vi alla ställer oss är hur vi ska göra nu när Ida börjar jobba...Kvällen var ljum och skön. Vi hittade inte F i dammen, men då krävdes det å andra sidan att alla inbjudna höll koll. Den ständiga frågan på allas läppar var "-var är den lilla?" Jag hade dragit nitlotten och fick ta med mig tre trötta barn hem vid nio. När S kom hem vet jag inte, för då sov jag!!

Att allt ska ta sådan tid

Vid ett strömavbrott två veckor sedan, så gick transformatorn sönder till routern. Vilket resulterade ingen möjlighet att gå ut på "nätet". Så kära läsare där har ni svaret på frågan om min frånvaro...

Att det sedan tog tid att först hitta felet och i sann Haistsk-Jäverbingsk anda även tog tid att införskaffa ny transformator, bidrog till detta längre avbrott. Uppdateringar kommer när inte sängen hägrar.

Dagens bild får bli på en solvarm och trött hund!