Innan hade vi fått information att vi skulle ha kompetensutveckling iklädda varma och oömma kläder på kvälltid...Jag liksom fler andra av mina kolleger var föga roade. Vi startade med en gemensam genomgång att upplägget, som kallas "Äventyrspedagogik"...Långsamt började mitt intresse att vakna till liv, här skulle vi ut i mörkret i skogen och i sann "Fångarna på fortet-anda" leta ledtrådar. Dock skulle vi akta oss för fiender som kunde haffa oss och sätta oss i fängelset. Enda sättet att undkomma dem var att gömma sig, ordentligt! Vi blev indelade i grupper om fyra-fem stycken. Ute i skogen väntade gympaläraren med fler instruktioner. Helst plötsligt väser han "Fiender, ner..." alla reagerar blixtsnabbt och kastar sig på marken...En patrull passerar utan att se oss (antagligen inte)
Jag kröp omkring i skrevor, bakom omkullfallna träd och under granar. Jag tog min uppgift som bakre spanare på STORT allvar. Såhär i efterhand kanske lite för stort... Tyvärr blev några i min grupp tillfångatagna och så även vår kartläsare...Jag och en annan fröken tog följe och andra gången det skedde började vi på allvar fundera över vad detta sa om oss två.... Vi satte helt enkelt vårt eget väl och ve före gruppen!
Kvällen övergick i regn och tröttheten kom krypande. Vi lyckades inte helt med vårt uppdrag:att föra ett viktigt brev till landets konung. Men jag hade riktigt roligt!
Jag avslutade dagen hos Oxhagarna, där jag bjöds på en stunds trevlig samvaro och kaffe!
1 kommentar:
Aha, är det DET man gör på kompetensutveckling? Skämt åsido så lät det riktigt roligt, och inte tokigt alls. Äventyrspedagogik låter spännande.
Skicka en kommentar