Skulle ut och rasta hunden idag efter jobbet. Lättast är att tjejerna cyklar på vår grusväg, då håller vi tempot uppe och det går ganska så fort. Problemet är alla bilar som ungefär vid den här tiden börjar nyttja vår väg.
Fick tidigt en knäpp idé om att vi skulle gå/cykla travslingan en bit för att komma ifrån alla bilar. Inte helt lätt då hästarna (av naturliga själ) trampar upp sanden och gör vägen nästintill oframkomlig. Att F dessutom fortfarande har stödhjul på sin cykel minskade inte heller problemen. Vid stället där man väljer att ta av mot bilvägen får jag min hitintills knäppaste idé i manna minne. Vi tar el-ljusspåret (????).
Tjejerna var vid gott mod och kämpade med alla backar (Vi har nog södra Stockholm backigaste el-ljusspår). De tjöt av skräck och gläjde i nedförbackarna...Efter drygt en timme var vi åter hemma igen och sista tredjedelen tog lika lång tid som de andra två...Men jag måste säga att tjejerna är härdiga det är trots allt inte så gamla men utan knot cyklar de 5 km el-ljusspår efter en dag på skolan/dagis...
2 kommentarer:
Skam den som ger sig! Bra jobbat. Jag kommer ihåg att det var någon som först varit på stationsjympa på friskis, sen sprang hela vägen hem, å sen puttade mig på cykel uppför backarna i elljusspåret! Kanske att dina barn har fått samma galna gener som du :P
Kram fra Nabolandet
Jaa, det låter ju lite överambitiöst det där =)
Men ni håller ju igång ordentligt i alla fall.
Kram //Anna
som inte håller igång
Skicka en kommentar